Alltid detta eviga tjat

Kan någon förklara varför det alltid ska tjatas något oerhört på mig? Typ, igår skickade chefen ett sms och frågade om jag kunde jobba idag, 11-20, och alla vet ju hur mycket jag älskar dom passen. Eller inte. Hursomhelst, hade tänkt att jag skulle rida idag kanske, om det hade funnits plats och sådär, så jag svarade att jag kunde jobba till sex eller något, annars funkade det inte. Så hon hittade någon annan.

Så.. först börjar mamma och tjata om att jag ska ta jobbtillfällena jag får. Ja, jag vet, men jag tänkte att jag skulle rida. Och så får jag så ont överallt efter dedär passen också så jag tänkte vila mina handleder och sådär, kändes som det kunde behövas. Fortsatt tjat om att jag kanske inte får några fler tillfällen och så vidare. Sen efter det börjar pappa på en gång och säger exakt samma saker. JAG VET! Men jag orkade verkligen inte, och jag tänkte att jag skulle hinna rida och det gör förbannat ont i handleder, fötter och rygg efter man stått där i nio timmar!

Och nu då. Mormor, säger exakt samma sak. Vad är det med folk? Jag har sagt samma sak flera gånger, alla har hört det flera gånger, både mormor och pappa var hemma när jag sa det första gången, och kan jag inte få göra mina egna misstag? Det är mitt liv och jag är faktiskt myndig. Hatar att alla ska lägga sig i mitt liv och mina beslut hela jävla tiden.

Skulle kunna vara kul att ha tid att vara med kompisar och pojkvän någon gång också. Jag jobbade hela sommaren, om det var någon som missade det. Tänkte att jag skulle åka till något varmt land nu på hösten och njuta lite. Men nej, det är ju ingen som ska med, eftersom ingen har råd och mamma är rädd att vi ska få svininfluensa. Big deal. Kan lika gärna få den här.

Och så fort någonting ska göras i huset säger mamma "Men det kan ju Emma göra, hon är ju arbetslös idag", jaha, och? Det är inte samma tjat på Frida så fort hon är ledig. Men just det, det är ju skillnad, hon är ju yngre. MEN DET VAR MINSANN SAMMA JÄVLA TJAT PÅ MIG NÄR JAG VAR LIKA GAMMAL SOM HON ÄR NU! Visst, de tjatar på henne med, men om hon inte gör det blir det inte samma jävla ramaskri på henne som det blir om jag glömmer något.


Blir så trött på allt detdär ibland. Förut ringde mamma och tjatade på mig för att jag inte hoppade av lycka när Frida ville att jag skulle komma till skolan med hennes linsgrejer. Ofta jag gör det när hon aldrig gör något för mig. Speciellt inte när jag nyss gått upp och inte har kläder på mig. Men det var ju också mitt fel. För att jag inte klädde mig på en gång när jag gick upp.




Och nu tråkar jag ut er. Jag vet. Men var tvungen att skriva av mig lite. Borde börja boxning så jag får avreagera mig lite. Visserligen gör jag väl av med ganska mycket aggressioner när jag rider, men ändå.

Tänkte iallafall ta och städa lite på badrummet idag (ja jag har lyckats stöka till igen) och kanske baka någonting om jag hittar något recept.

PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0