wordsaboutme

Ibland lyckas man. Ibland lyckas JAG. Ibland lyckas jag med riktigt äckliga saker. Såhär var det. Nollning igår. Jag hade hyfsat bråttom och letade efter ett läppglans, som jag insåg låg i en väska som jag inte har haft sen jag tränade sist. Vilket var ett antal veckor sen. Öppnar väskan och tar fram läppglanset. Och känner en oerhörd stank. Som om något hade dött där i. Men, jag hade ju inte lagt i något där? Förutom typ läppglans och såntdär jag slänger lite överallt och aldrig vet var jag har. Stoppar ner handen längst ner i väskan. Kletigt. Stoppar ner huvudet typ för att se.

Fyfan. Äckligt. Hemskt. Kväljningar. EN DÖD BANAN!


Riktigt död menar jag då. Möglig och allt. Svart. Fanns säkert djur också. URK! Och stanken var... Värre än bajamaja. Slängde hela väskan. Tvättade alla saker som var värda att ha kvar. NOGA. Usch. Aldrig igen. Ingen mer banan. På länge.


Hur glömmer man sånt? Usch vad äcklig jag är.


För övrigt var nollningen riktigt nice igår. Flottracet gick väl inte så bra men.. Kul iallafall ;) Förfesten var himla kul också. Drog inte med ut. Känns som plugg går före sånt jämt nu.

Snackade "första intryck" på vägen ner till stan. Johans intryck av mig var typ "Hammarö. Bitch. Ytlig. Lite finare. I kanten sådär." Framstår jag som sån?! Trodde absolut inte det :p Är INTE sån iallafall. Nästan inte alls någon gång.

Jaja, kunde väl vara lite kul att veta. Bilder kommer. Jag vet att jag är seg.


Plugg.


PUSS